Avsiktens kraft, tillit och manifestation - Hur detta verk blev verklighet.
- Alexandra Gunnarsson
- 1 aug.
- 2 min läsning
Under lång tid erbjöd jag mina gåvor i tysthet, utan en officiell webbplats, utan en offentlig plattform. Innerst inne kände jag mig aldrig helt redo att visa upp mig själv, att definiera mig själv eller bli definierad av andra. Något inom mig höll tillbaka och väntade på rätt ögonblick, rätt energi, rätt inriktning. Vid nyårsskiftet reste jag med min familj till Österrike för att fira med kära vänner i deras vackra hem, inbäddat i den vilda naturen utanför Graz.
Som jag har gjort i många år föreslog jag att vi skulle samlas för en manifestationsceremoni, en ritual som ligger mig varmt om hjärtat, där vi sår frön av avsikt för det kommande året. Jag visste inte hur, men jag hade en djup inre vetskap, en längtan jag inte kunde förklara.
Känner du till den känslan?
När du tänker på något du ännu inte har, men tanken på det fyller ditt hjärta utan någon aning om hur det skulle kunna uppstå.
Det är i detta ögonblick som tillit blir avgörande.
Lita på att livet alltid rör sig med oss, inte emot oss. Lita på att vår roll inte är att kontrollera varje steg utan att hålla fast vid visionen och låta livet överraska oss. En av mina avsikter den kvällen var tydlig: Att hitta någon som kunde hjälpa mig att föra mitt arbete ut i världen på ett sätt som kändes autentiskt, hållbart och tydligt. Jag hade så mycket att ge, men utan en behållare, utan ett språk eller en struktur, fortsatte energin att glida mellan mina händer.
Jag drömde om att skapa ett utrymme där jag kunde möta de själar som är menade att vandra denna väg med mig. I mitt hjärta såg jag henne, en kvinna som skulle stödja mig i att förverkliga denna vision. Jag visste inte vem hon var, men jag litade på att hon skulle dyka upp.
Och det gjorde hon.
Men det första försöket flöt inte. Kopplingen var inte helt rätt. Ändå höll jag fast vid min vision. Jag fortsatte att lita, i vetskap om att om detta var menat att hända, så skulle det hända. Och sedan, i ett ögonblick av enkel delning med en nära vän, talade jag högt om min vision, precis som jag brukar göra med min omgivning, och hon sa:
"Jag tror att jag har något till dig. Ett erbjudande som kanske passar dig."
Ur det lilla samtalet utvecklades den vackraste, mest oväntade kreativa kärlekshistorien. En födelse av min plattform, av mig, på ett sätt jag aldrig hade kunnat föreställa mig.
Det lärde mig något viktigt: Mitt jobb är att fokusera på visionen, att inte gå vilse i detaljerna. "Hur" är inte mitt verk. "Vad" och "varför" kommer från hjärtat och livet tar hand om resten.
Och här är jag och delar denna första berättelse med dig. Må den inspirera dig att djärvt sätta dina avsikter, lita på livets utveckling och komma ihåg att det som är menat för dig aldrig kommer att sakna dig.
Jag vill särskilt tacka Alexandra Gunnarsson – min själssyster, konstnär och vän i över 20 år – för att hon har hjälpt mig med det jag alltid har funnit vara den största utmaningen i andligt arbete: Hur man förankrar mysteriet i vardagen. Tack för att du vandrar denna väg med mig.
Comments